Med min eviga tur kan man inte säga att jag lev förvånad när byggarbetaren satte sig vid mig. Okej, tänkte jag när jag satt upptryckt mot fönstret, det här är inte så illa ändå. Men bara efter ett par minuter på E4:an somnade byggarbetaren. Farje andetag tog han genom näsan så det visslade lite lagom psykande och efter en stund började huvudet att tippa. Så klart välte han ner över mig. Jag var inte riktigt säker på om jag gillade situationen. Jag hade ju en 100-110 pannor tung, smutsig och hårig byggarbetare fnysande i mitt öra. 

Ja beslöt mig ändå att låta honom hållas. Jag har ju hört talesättet "väck aldrig den björn som sover".