Här om sistens fyllde min flickvän år. Närmare bestämt i tisdags. Jag nämnde det i all hast här på bloggen och uppmanade till ett litet grattis. Men ingen sa grattis. Ingen. Inte ens ett litet har den äran.

Men det är inte vad jag skall ta upp nu.

Nej. Jag gav henne en bukett med vinröda rosor. Tre stycken.

En för att jag dödade en blomma hon fick senast hon gick ut skolan.

En för att jag förstörde en ros som hängde på hennes vägg.

En för att hon fyllde år.

Jag vet att det finns ett "språk" med blommor. Det var inget jag hade koll på. Men jag kollade upp det nu. Tre blommor, som jag gav, betyder "när får jag träffa dig igen?". Rätt passande. Men det optimala vore om jag hade pajat fyra rosor till. Sju blommor betyder nämligen "jag älskar dig".

De tre rosorna hon fick av mig var vinröda. Vinröda blommor betyder "jag saknar dig så". Det gör jag också, saknar henne så.

Summa summarum blev detta ett ganska tjejigt och fjantigt inlägg om röda rosor och kärlek. Men visst vart det ändå ganska bra med blommorna? Tur var att jag inte köpte orangea rosor, det betyder nämligen "Jag är din trogne vän". Ännu värre hade varit om tre röda rosor hade betytt "förlåt, jag har varit otrogen" eller något i den stilen. Men det hade väl roat någon.

Nu tycker jag att det snart borde vara dags för ett ö-råd på jobbet.

Jag vet vem jag skulle rösta ut. Jag nämner inga namn. Men hon har ett namn som börjar på L och hon vaknar alltid på fel sida.

Pernilla och jag ser på fotbollen (Brasilien-Sverige) då Pernilla frågar mig följande:

"Är Kärnström med?".
"Kärnström?" säger jag lite undrande även fast jag vet att hon menar Källström.
"åh, tss" säger Pernilla och förklarar sig själv, "Kärnfall menar jag ju".

(Tro nu inte att Pernilla är helt pantad i kolan och obildad. Hon vet att han heter Kim Källström, hon hade bara otur när hon tänkte)

"Vad är en så kallad 'rusty nail?'"
"Fingret på en prostatadoktor"

Annika Andersson, Parlamentet.

Nu har jag precis kommit hem från universitetsstaden Uppsala. Jag har förvånansvärt lite att berätta. Det har nog inte hänt något. Livet går sin gilla gång där nere alltså.

Nu ska jag göra några viktiga saker inför morgondagen. Pernilla fyller nämligen år och jag ska slå in lite paket och stå i.

Det går för övrigt bra att hälsa ett litet grattis till henne här genom bloggen. Eller så kan ni donera 10 kr till en vettig present.

I morgon bitti tar jag mitt pick och pack och rullar ner mot södern. Uppsala. Jag ska hälsa på min morfar och äta ägg. Kanske tar jag en tur på stan med.

Det jag vill säga är att bloggen kanske kommer att vara ouppdaterad ett bar dagar. Förhoppningsvis bara fram tills på måndag kväll.

Så, håller er borta fram tills på måndag eller besök flitigt varje dag. Kanske läsa gamla inlägg eller varför inte skriva romaner i kommentarsfälten?

.. Vilket jävla namn ändå, Nisse.

När man jobbar på affär (läs Lidl) händer det ofta att man får sitta i kassan. När man ska stänga kassan ställer man fram en stor gul skylt med texten "nästa kassa tack", eller om det står "kassa stängd", jag kommer inte ihåg. Det jag ville komma fram till var att folk inte verkar se dessa skyltar. Till exempel, om min sista kund står och betalar och det ligger en stor "nästa kassa tack"-skyllt mitt på kassabandet kan det ändå komma ett medelålders par och börja lasta upp sina varor. Då är jag bara millimeter från att få ett psykbryt på kunderna. Rycka av dom håret och gallskrika i örat på dom att denna kassa faktiskt är stängd och sedan trycka upp skylten i ansiktet på dom, riktigt hårt så att texten prentas in i pannan.

Men det gör jag aldrig, för jag är nämligen en väldigt behärskad person. En person som bara sväljer en gång och räknar tyst till tio.

Tyvärr har jag ingen bild på dagens löp eftersom jag sket i att fota det. Men jag ska i alla fall beskriva det. Måla upp det med ord.

Det var gult, kom från expressen och hade följande text och bild tryckt över sig:

Lena, 42
mirakelräddades.

Sedan var det en bild på en upp-och-nervänd bil som stod i lågor. Och ytterligare en bild på Lena, 42 med sin sambo/man.

Nu var det bara så att Lena, 42 inte ser ut som Lena, 42. Snarare som Lena, 52 eller kanske till och med Lena, 62.

Den enda förklaringen måste vara rök. Som alla vet åldras huden om man röker en cigarett. Vad händer då inte om man sitter inne i en rökfylld bil?

Jag hittade precis OnlinePizza.se. Ett ofattbart bra påhitt. Alla pizzerior i Sverige är välkomna att anmäla sig där. En slags samlingsplats för pizzerior alltså. Från Härnösand, till exempel, har två pizzerior anmält sig. Då kan jag klicka mig in på någon av dessa och beställa en pizza. Så kommer pizzerian hemkörandes med pizzan till mig.

En kul funktion är att man kan modifiera pizzorna innan man beställer och ta bort eller lägga till ingredienser.

En anan kul funktion är att man kan skapa sin egen pizza. Så här ser min ut:

Tomatsås
Ost
Bacon
Feferoni
Fetaost
Gorgonzola
Jalapeno
Lök
Paprika
Pomes frittes
Potatismos
Purjolök
Vitlökspulver
Två sorters vitlökssås
Ägg

Skapa er egen pizza nu! Länk


(Hade länkningsfunktionen fungerat hade jag länkat till OnlinePizza.se men nu får ni ta er dit själva om ni är hungriga)

Vad fan är vitsen med Canal 7? En kanal vars tablå ser ut som följer:

19.30
22.00 Miniatyr
22.30 Orientalisk musik

Och då är ändå detta en ovanligt fullspäckad tablå för att vara Canal 7. I vanliga fall ser den ut så här.

19.30
22.30 Orientalisk musik

Varför har man en kanal som bara sänder heminspelade musikvideor från Irak i 2,5 timmar per dag?

En frågeställning dyker upp i mitt huvud:

Vem äger kanalen?
Hur lite tjänar/hur mycket förlorar man på kanalen?
Vem tittar på kanalen?
Vem är störst inom orientalisk musik?
Arash?
Vinner MoDo i kväll?

.. om man kallar sin flickvän för horis?

Idag skulle jag vara gullig pojkvän och kalla min flickvän för "gosis", lite lagom puttinuttigt. Grejen var bara att min mobil inte hade det ordet inlagt utan det blev "horis" istället.

Jag var alltså ett knapptryck ifrån att kalla min flickvän för horis.

Jag har precis varit på möte. Personalmöte närmare bestämt. En väldigt angenäm upplevelse. Chefen berättade inför alla anställda att jag varit så duktig, den bästa medarbetaren, så hon ville ge mig alla pengar i kassan.

Pontan däremot hade inte gjort sina sysslor så han fick kicken.

Ganska nyligen laddade jag in lite bilder från kameran och hittade då en film. Denna film hade jag helt glömt bort att jag hade, av totalt förståeliga anledningar.

På filmen figurerade jag, hög på lugnande och bedövning, sluddrandes om tandläkarbesök och frisyrer. Ett försök till en videoblogg.

Anledningen till att jag inte kommer ihåg att jag spelade in filmen var att det lugnande medlet medförde sig vissa minnesluckor.

Jag väljer att, för tillfället, inte publicera videobloggen med hänsyn till min flickvän. Jag får överlägga saken med henne när hon tillfrisknat.

Pernilla är på fest, jag skulle skjutsa dit henne innan jag skulle hämta min pappa.

"Vart ligger Villovägen?" frågade Pernilla när vi satt i bilen.

Ett perfekt svar hade varit: "Du är där när du inte vet vart du är".

Men snäll pojkvän som jag är svarade jag: "Det heter Villavägen".

Pernilla har i och för sig väldigt dåligt lokalsinne och är nästan ständigt på villovägar.

Som jag skrev i tidigare inlägg så har jag opererat bort en visdomstand. Efter själva ingreppet sydde dom ihop mig, något som är väldigt psykande är att dom sydde fast kinden och tandköttet med varandra. Det känns väldigt obehagligt.

Jag stör mig på det dag och natt. Jag längtar verkligen tills det att stygnen försvinner och kinden får fladdra fritt i vinden utan ett tandkött som sk vara där och besvära.

Idag på jobbet fik min chef ett tråkigt samtal. När hon la på sa hon:

"Min pappa har blivit på körd"
"Va, när då?" frågade jag, "Gick det bra då?"
"Näe, han dog" svarade chefen med en axelrykning.

Där fick jag en chock. Hur fan kan hon vara så lugn när hennes pappa precis dött?

Ca. två sekunder senare fick jag veta att det var hennes katt som blivit påkörd och dött.

Jag sitter just nu i skrivande stund och kollar på kockduellen. Idag är gästerna bröderna Schulman. Aldeles nyss fick man höra Calles raggningstips. Eller raggningstips ärväl att ta i då man redan har tjejen hemma.

Grejen är att man ska bjuda på mat. Själv äter man ordentligt innan bruden kommer. När hon väl kommit ser man till att misslyckas med maten man ska bjuda på så att den måste slängas. Tjejen äter då inget och blir mer påverkad av allt vin hon får dricka sig mätt på. Och vips så står man där och hånglar.

Detta fungerar tydligen i hundra procent av fallen. Så alla singelkillar där ute, prova detta. Även ni tjejer för den delen.

I morse vägde jag mig, vågen stannade på 64 kilo. I går vägde jag 67 kilo, jag har alltså gått ner 3 kilo. Det enda jag kan komma på som jag gjort annorlunda igår mot andra dagar är att jag klippt mig.

Nog för att jag vet att mitt hår är tjockt. Men att det väger tre kilo kunde jag aldrig tänka mig.

För er som inte besökt denna webbaddress tidigare är det inget nytt. Men för er som har varit här förut så är det en och annan förändring. Största förändringen är headern som har fått sig en rejäl ansiktslyftning. Jag gjorde först en annan skitful header, men den var jättesnygg i mitt huvud. Jag gjorde då denna nya.

Sedan är det nog en rad små nya förändringar som jag inte har någon större koll på eftersom jag var tvungen att byta stilmall för att få till headern.

Något som är psykande är den rosa lilla streckade ramen som dyker upp runt alla bilder när sidan laddas men som sedan försvinner.

Jag satt och studerade filpaketet i morse. och lade märke till f:et och i:et som sitter ihop. Dock saknas pricken över i:et. Jag vet att f och i kan sitta ihop och då kallas något som jag glömt, men vet att jag lärde mig då jag var mediestudent i Sundsvall. I vanliga fall ska pricken synas, men det gör den inte nu.

Nu ser f:et och i:et mer ut som någon rysk bokstav. Jag sade det till Pernilla i morse. Hon fattade inte riktigt vad jag menade och sa snällt: "Jag kan inte ryska".

"Det är bara en tidsfråga"

-Pernillas svar då jag sa att hennes pappa inte ens fyllt sextio än.

Det är min bror som har rotat lite i sin garderob och nu hittat ett plagg han vill sälja. 

Igår skulle jag och Pernilla ha mysigt. Båda ville vi se på Bert så jag satte på min enda Bertfilm. En film vi båda naturligtvis sett tidigare. Då bröt helvetet ut. Pernilla fick ett psykbryt och började skrika. Vår mysiga stämning var som bortblåst. Hon var tröstlös, inget hjälpte. Det var inte ens meningen att vi skulle se filmen, vi skulle bara ha den som lite bakgrundsljud.

Pernilla blev inte lugn för än jag gick med på att gå ner på stan och leta efter en ny Bertfilm. Sagt och gjort, vi gick ner på stan kl 15.20.

Väl på stan gick vi först till Åhléns, där hittade vi inget. Vi gick till Hemköp och grävde i filmlådan, vi hittade ingen Bert bara lite köttbuljong och energidryck.

Därefter gick vi till Videoteket, som bytte namn till Hemmakväll och som nu har bytt namn till ännu något annat. Där hittade vi inte heller någon Bert.

Efter ännu ett nederlag gick vi, efter påtyckningar av Pernilla, tillbaka till Åhléns för att fråga min väninna Malin om Bert inte fanns inne. Det gjorde den inte.

Akademibokhandeln blev vårt nästa stopp, även där med nederlag.

Då var vi tvungna, att som sista utväg, gå ända till coop forum. För er som inte vet blev det en omväg på ca. två kilometer. Som tur var hittade vi en Bertfilm där. En film med fyra avsnitt. Den dvd som ska vara innan den jag hade sedan förut.

Efter denna lilla strimma av glädje. var det dags att traska hem i två kilometer. Vi var hemma ganska exat kl. sex. Då var jag tvungen att steka lite lövbiff och skära klyftpotatis i en timme. Sedan åt vi i en timme och då, äntligen kl. 20.00 fick jag mysa lite. Efter fyra timmar och förtio minuter. Och då hade vi redan sett Bert samtidigt som vi åt.

"Sibel är som en liten glass, alla gamla kommer tycka att hon är söt. Typ jordgubb".

Pernilla kommenterar melodifestivaldeltagaren Sibel.

Nu är johannes tv-nörd. i bland blir han bara en sån. hans ögon är stora som bollar och han börjar klappa händerna. Nu gäspar han också, han kanske börjar bli trött. Nu är programmet snart slut, då kommer han snart uppkrypande till mig och vill vara med mig igen. hm..

EDIT: Jag vill inte ha några förslag som "Webbplats87 suger k.." eller något i den stilen.

"Den t-shirten är snygg, det ser ut som att du har muskler"

- Har jag inga kan jag ju i alla fall låtsas..

Ganska nyligen vaknade jag upp utan att veta vart jag var, vad klockan är eller hur jag hamnade där.

Jag låg på något mjukt och det var mörkt så jag kom fram till att det måste vara morgon och platsen ligger på är en säng. Brevid mig låg min flckvän och det var inte trångt, då måste vi alltså vara hos henne.

Hennes mamma ropar genom dörren att klockan är fem. Eftersom jag får upp ögonen måste det vara på kvällen.

Efter en stund kommer jag på att vi tog en tupplur för en och en halv timme sedan, det förklarar varför jag har kläder på mig.

Det var andra gången på kort tid som detta händer. Vad sker egentligen i min hjärna när jag sover? Raderas allt korttidsminne?

Igår hände något som är få förunnat, tror jag. Mitt uppe i allt arbete blev jag raggad på av en bög. I vanliga fall är väl det inte så farligt men denna gången blev jag lite rädd.

Jag hade slut på kunder i min kassa och vände mig om till Robbin i kassan bakom för att konversera lite. Då kommer en två meter lång turk, pimp till utseendet. Han tittar mig i ögonen och säger "du är en fin kille". "Åh, tack" svarade jag och tänkte inte att det var något mer med det.

När pimpen plockat i alla varor i sin kasse och ska gå vänder han sig om, tittar mig intensivt i ögonen, säger "vi ses", blinkar porrigt med ena ögat, vänder på klacken och går ut.

Nu blev jag däremot lite oroad. Tänk om han vet vem jag är. Tänk om han förföljer mig hem efter jobbet någon dag. Rapear mig i en buske. Obehagligt.

Jag hoppas att han skämtade med mig.